"Wait, what? Twins. No, it can't be possible!" sa Louis och ställde sig upp. Jag tog hans hand och mimade åt honom att lugna sig. Han satte sig på stolen igen. "Its possible. and your having twins. Do you want the pictures of them?" sa hon och tog fram ett par bilder. "Uhmm, yeah. Sure." sa jag och hon räckte de till mig. Jag lade de brevid mig i sängen. Hon räckte mig en bit papper. Jag torkade bort den kräm aktiga sörjan hon hade haft på min mage. "So, can we leave now?" frågade Louis och plockade upp bilderna. "Yes, you can." sa hon kyligt och öppnade dörren med stog kvar i rummet. Jag reste mig från sängen och följde efter Louis ut ur rummet och ut ur sjukhuset till bilen. Jag satte mig i bilen. Louis öppnade sin dörr, satte sig och knäppte fast bältet. "Twins.. Wow.." sa jag bara. "I mean, im really excited. Im just.. Chocked." sa jag och började le. "Yeah, me too. Both parts" Han log också nu. "We'll put up these pictures in our room when we get home" sa Louis och höll upp korten på bebisarna. "Mhm, Yeah." sa jag och log stort. Jag satte på radion samtidigt som Louis backade ut från parkeringen. "So, when are we supposed to go to you parents?" frågade jag. "Well, as soon as possible would be nice." sa han. Jag tänkte en stund. "What about tomorrow?" föreslog jag. Han kollade förvånat på mig snabbt men sedan tillbaka på vägen. "Yeah, its a great idea. If you want to" sa han och lät exalterad. "Yeah, I'd love to meet your family. I never did earlier." sa jag och log brett. "So, i'll just text my mom that we're coming tomorrow and, yeah. I'll let you tell them about the baby. Babies I mean!" sa han. Jag log och fnittrade lite."Okay" svarade jag kort och höjde volymen på radion när min favorit låt började spelas, The show must go on av Queen. "The show must go on" sjöng jag när de sjöng det på radion. Jag såg att Louis satt och småskrattade. "What are you laughing at?" sa jag samtidigt som jag sänkte volymen på radion. "Nothing" sa han och fortsatte skratta. "You better tell me Mr. Tomlinson" sa jag och började skratta. "No, Just the fact that your really cute when you sing" sa han. "What do you think if we'd drive and take a Starbucks and buy a sandwich at Subway? Or what do you think Mrs. Payne?" sa han med betoningen på 'Mrs. Payne'. "Well, thats seems like a great idea Mr. Tomlinson" sa jag och skrattade. "Then lets go to Starbucks Mrs. Payne" sa han och skrattade. Efter ungefär 5 minuter kom vi fram till Starbucks. "I just want something. You choose" sa jag och kollade ut genom fönstret medans Louis beställde. Jag såg nånting blixtra till. En paparazzi. Shit, Såklart. Jag drog ner mössan över hela ansiktet. Jag väntade tills jag hörde Louis hoppa in i bilen igen. "Louis, Paparazzis.." sa jag och pekade ut. "Okey, lets go." sa han och körde iväg. Jag drog upp mössan. "So, what did you get me?" frågade jag och kollade på muggarna som stog mellan våra säten. "I dont really know. I just took something with a cute name, Just like you." sa han och log. "No, stop it! You're making me blush" sa jag och kände hur jag vart röd i ansiktet. "But, thats cute. Just don't blush in front of Harry. Then he'll fall inlove with you. And you're just mine." sa han och log. Jag fnittrade. Starbucks låg alldeles intill Subway så vi var där på 2 minuter. "I'll buy our sandwiches. Be right back babe." sa jag och klev ur bilen. Jag gick in till subway och kollade på "menyerna". Jag såg en som hette "Hot chicken". Jag bestäldle en sån till Louis och tog en annan som hette "Chicken Tiguita". Jag väntade på smörgåsarna. Jag kollade runt om mig. Det var många som kollade på mig. Jag såg några som satt och viskade och kollade på mig. Jag orkade inte bry mig. Jag fick smörgåsarna och jag betalade. Jag tog de i en påse och gick ut. Det kom en liten flicka "E-Excuse me.. If I don't bother. Could I take a picture with you?" Jag kollade ganska förvånat på henne. "Yeah, Of course sweetie. Im really happy right now. Your the first one who doesn't send hate to me." Jag log lite. "I'd never send hate to you. You kind of cool." sa hon och log. Jag kände att jag vart röd i ansiktet. "Well, thank you" sa jag och log. "I can take the picture" sa en väl bekant röst. Jag kollade efter rösten. "Hi Paul!" Utbrast jag. "Hi Nic. So, you want me to take that picture?" sa han. "Yeah, Sure" svarade jag. Paul tog några bilder och sedan gick jag till Louis som satt i bilen. Jag knäppte fast bältet. "So, What'd you get me?" frågade han och log. "I found something that was called Hot Chicken. And you are a hot Chicken" sa jag och log. Han skrattade."Lets go home. Im starving!" sa jag och fnittrade.

Förlåt för en väldigt lam del. Jag hade skrivit jätte mycket bättre. Men datorn stängde av och jag fick skriva om hela skiten. Och jag orkade inte.. Så jag gjorde väldigt "kortfattat". Ha kul ändå.

Jag tog ett djupt andetag. Jag släppte mobilen så att den slog hårt i golvet. Jag tog ett till djupt andetag. Jag gick med raska steg ut genom dörren och fram till Louis som stog och trixade med en fotboll. Jag gick fram innan han hann säga något. "Louis, they know about.. The baby." Jag tog hans mobil och gick in på Twitter. Jag höll fram mobilen framför hans ansikte. "How, the.." sa han och bläddrade genom alla bilder som folk hade tagit. "What are you going to do?" sa han och kollade upp på mig. Jag suckade, ryckte på axlarna och svarade "Nothing I guess. When is your next concert?"sa jag och tog hans hand. "Well, I think it was.. next month. In New York City" sa han och kramade om min hand. "Okay, Thanks." Jag kysste honom på kinden. "Is it okay if i confirm it on Twitter?" frågade jag. " 'course" svarade han och jag släppte hans hand och sprang mot huset. Jag stannade framför dörren. Jag vände mig om och kollade på Louis. "well, get your lazy ass over here!" sa jag och vinkade åt honom att komma. Han skrattade och sprang upp till mig. "Good boy!" sa jag och klappade honom på huvudet. Jag log sedan och gick in. Han följde efter. Jag tog fram kameran på mobilen. " I want you to put your hands on my tummy, or kiss it. I need a cute picture to Twitter." sa jag och skrattade lite. Jag drog upp tröjan lite. "Its not big. But you can see that its something in there." sa jag när han ställde sig på knä. "Its quite big. Its the biggest tummy i've ever seen after a month" sa han och kollade från olika vinklar.  Jag höll mobilen så att man kunde se Louis och min mage. Han märkte att jag skulle ta kort och tryckte sina mjuka läppar mot min mage. Jag tog ett kort. Det kittlades i hela kroppen när han höll kvar läpparna mot min mage även om han visste att jag tagit kortet. "Babe, im done" sa jag och kollade ner på honom. "I know" sa han och tryckte läpparna mot min mage igen. Jag strök handen genom hans hår. Han ställde sig upp. "Your lips looks lonely, would they like to meet mine?" sa han och tryckte sina läppar mot mina. Jag lindade armarna runt hans nacke. och kände att han lindade sina runt min midja. Jag kollade upp i hans ögon. Jag log, han log tillbaka. "I think I should post this now." sa jag och släppte honom. "Yeah, im posting it too, else they will just think that its photoshoped." sa han och suckade. "I love my Directioners, but. Sometimes they just overreact.." Jag nickade långsamt. Jag lade ut bilden på Twitter och Instagram och taggade Louis. Jag satte mig på soffan medans det började plinga på mobilen. Jag kollade snabbt och det var kommentarer på bilden både på Instagram och twitter. Jag orkade inte med hatet just nu och lät dom fortsätta kommentera. Jag lade mobilen på soffbordet och satte på tvn. Louis kom och satte sig brevid mig. Jag lade mig ner med huvudet i hans knä. Jag kollade snabbt på TVn. "Look, they are already talking about my picture on the news." sa jag och suckade. Jag kollade upp på Louis som kollade ner på mig och log. "I'll go to the doctor at 4 pm and let him look if our baby is alright, you can come if you want to" sa jag. "I'd love to" sa Louis och log. Han lutade sig lite neråt och lät hans läppar snudda vid mina. Han satte sig rakt igen och jag stängde mina ögonlock, och somnade.

När jag vaknade igen såg jag att Louis också hade somnat. Jag satte mig försiktigt upp och kollade på klockan. 3.56 pm. "Oh fuck!" Skrek jag och ställde mig hastigt upp. Jag såg bakom mig att Louis också reste sig upp och gick mot köket där det låg en lapp. Jag drog på mig en skinnjacka. "The boys went to visit their parents and family. They'll be back in 2 weeks." sa Louis samtidigt som vi gick ut mot bilen. "Okay" svarade jag kort. "Do you want to visit your and Liams parents?" frågade Louis och satte sig i bilen. Jag hoppade också in i bilen. "No, me and my parents had like a fight when Liam was in the X-Factor. Thats why I stayed with you guys." sa jag och knäppte fast bältet. Louis startade bilen och körde mot sjukhuset. "Okay. I was planning on going to my family. You can join me if you want to?" sa han och log mot mig. "Yeah, it sounds.. fun." sa jag och log tillbaka. När vi kom fram ungefär 3 minuter senare sprang vi in i sjukhuset till receptionen. "Hello, I was going to check my baby" sa jag till receptionisten och log. Jag höll i Louis hand. "And what was the name?" frågade receptionisten men hade aldrig kollat upp på oss utan kollat ner i datorn ända sedan vi kom. "Nicole, Nicole Payne." Jag slängde en blick på Louis och la till "And Louis Tomlinson" Nu kollade receptionisten äntligen upp på oss. Hon studerade oss noga med blicken, sen kollade hon ner på datorn igen. "Floor 3 and room 25. The doctor is waiting for you." sa hon och gav oss en kondom. "Be protected next time. I've seen all the hate on Twitter and Instagram." Jag stirrade på den lilla silikon saken. Jag slängde den i närmsta soptunna och tog hissen upp till våning 4. Så fort dörrarna i hissen hade stängts började jag och Louis gapskratta.

Ungefär 10 minuter senare när jag hade pratat med doktorn en stund fick Louis komma in igen. Jag låg nu på en sjukhus säng med tröjan uppdragen till brösten. Louis satte sig på en stol brevid mig. Doktorn satte på någonting som såg ut ungefär som en TV. Hon tog på sig ett par handskar och klickade ut en kräm på min mage. Hon tog en apparat som jag inte vet vad den heter och började dra längs min mage. Jag kollade på TV apparaten. Doktorn pekade på några linjer och förklarade att det var bebisen. Hon fortsatte dra den över min mage som om hon letade efter nåt. "Why are you still searching? We've already seen it" frågade jag. "I can hear three heartbeats. One of them is yours, the other one is this babys" hon pekade på några linjer. "And there have to be one more. Thats the only explaination that you already is so big" sa hon med pokerface. "There it is." sa hon och pekade på ytterligare några linjer. "Congrats, your having twins in about 8 months." sa hon och log inte ett dugg.